Det som var du och jag

Jag skrev ett brev
Om att leva med förbannelsen
Jag gav dig min version av sanningen
För att få dig att förstå

Att långsamt, långsamt, åh så långsamt

Så vann vi våra nätter tillbaks
Långsamt, långsamt, åh så långsamt
Så gled vi in i minnet, gömda längst bak
Det som var du och jag


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0